Menisken är en halvmåneformad broskskiva som sitter mellan lårbenet och skenbenet i knäleden. Den fungerar som stötdämpare, skyddar brosket i knäet och hjälper till att fördela belastningen jämnt när du går, springer eller hoppar. Du har två menisker i varje knä – en inre (mediala) och en yttre (laterala). En meniskskadainnebär att en del av menisken spricker, kläms eller slits, vilket kan ge upphov till smärta, stelhet och nedsatt funktion.
En meniskskada kan uppstå plötsligt genom ett trauma (till exempel om du vrider knäet kraftigt under idrottsutövande) eller utvecklas gradvis över tid på grund av åldersrelaterat slitage. Det sistnämnda är vanligare hos äldre och kallas ofta för degenerativ meniskskada.
Ont i menisken
Smärta i menisken uppstår ofta på insidan eller utsidan av knäet, beroende på vilken menisk som är påverkad. Ofta får man mer ont i menisken när knäet belastas i vissa vinklar, till exempel när du går i trappor, sätter dig på huk eller vrider benet medan foten står kvar i marken. En trasig menisk kan också kännas som om något ”tar emot” inne i leden eller att knäet ”hakar upp sig”.
Symtom
Vad din meniskskada orsakar för symtom beror på om det är en yttre eller inre meniskskada och hur omfattande den är. Vanliga tecken brukar vara:
- Smärta som är lokaliserad till insidan eller utsidan av knäet
- Svullnad, ofta ett par timmar efter skadetillfället
- Stelhetskänsla i knäet, särskilt efter vila
- Låsningar, där du inte kan böja eller sträcka benet som vanligt
- En känsla av att något ”klickar” eller rör sig inuti knäleden
- Svårighet att sitta på huk eller resa sig från sittande
Vid en degenerativ meniskskada är symtomen ofta mer diffusa och framträder gradvis, medan en akut skada ofta ger mer tydliga och plötsliga besvär.
Behandling
Behandlingen anpassas utifrån din ålder, aktivitetsnivå och vilken typ av skada du har. De flesta meniskskador behöver inte opereras utan läker med hjälp av fysioterapi och anpassad belastning.
I första hand rekommenderas ofta:
- Avlastning och smärtlindring under den akuta fasen
- Rörelseträning för att återfå full rörlighet
- Styrketräning av lårmuskulaturen, både framsidan och baksidan
- Balans- och koordinationsträning för att stabilisera knäet
Om du har ett mekaniskt hinder i knäet, som till exempel att menisken är trasig på ett sätt som låser leden, kan det bli aktuellt med artroskopisk kirurgi. Då går man in med titthålsteknik och tar bort eller syr ihop den skadade delen av menisken.
När ska jag söka vård?
Du bör kontakta vården om:
- Du har fått en vridning eller smäll mot knät och upplever direkt svullnad, smärta eller låsningar
- Du inte kan sträcka ut benet helt eller upplever att det ”hugger till” när du belastar knät
- Smärtan kommer smygande och blir värre över tid, trots vila
- Du misstänker meniskskada och vill ha en bedömning
En klinisk undersökning kan ofta ge en tydlig bild av om menisken är skadad. I vissa fall behövs kompletterande bilddiagnostik som MR för att säkerställa diagnosen.
Ska jag vila eller träna?
Vid degenerativ meniskskada är träning en bra behandlingsform som bygger upp muskulaturen för att minska belastningen på menisken och förbättra knäets funktion över tid.
Vid akuta symtom bör du undvika belastning som gör ont, men helt stillasittande rekommenderas inte. Det är bra att hålla igång cirkulationen och röra på benet så mycket som möjligt utan att provocera smärta. En fysioterapeut kan hjälpa dig med rätt övningar i olika faser av läkningsprocessen.
I början handlar det ofta om att minska svullnad och återfå rörlighet. Därefter fokuserar träningen på att återställa styrka och stabilitet. Ju mer du kan aktivera musklerna runt knät på ett kontrollerat sätt, desto bättre brukar återhämtningen gå.
Diagnos
Vid misstänkt meniskskada kan en klinisk undersökning ofta räcka för att ställa en diagnos. I vissa fall kan det dock behövas en undersökning med magnetröntgen för att se hur menisken ser ut och om det finns andra skador i knäet. Det gäller särskilt om du har symtom som dröjer sig kvar, låsningar eller om det är oklart vad det är som orsakar besvären.
Vi erbjuder undersökning med magnetröntgen utan remiss och du får en garanterad tid inom 10 vardagar. Välkommen till oss på Läkarlabbet!